torsdag 1 januari 2015

Jul och nyår

Jul och nyårsdagarna har vi firat tillsammans med de "Afrikanska" PMU- praktikanterna.

Under juldagarna var vi i Arusha som är en av de större städerna i Tanzania. Där bodde vi allihop på samma hotell och njöt av vad staden hade att erbjuda. Upplevelserna av det hela var väldigt blandade eftersom vi på våra praktikplatser befinner oss på väldigt olika platser och situationer. Vi från "buschen" var helt fascinerade av mataffärerna med sitt stora utbud och att man kunde välja mellan massa olika maträtter. De från storstäderna var mindre impade men hade nog trevligt ändå. På juldagen deltog vi i en amerikansk - luthersk gudstjänst. Där samlades människor från hela världen för att tillsammans få fira julens budskap vilket kändes fint.

I mellandagarna besökte vi en "missionsstation" utanför Arusha vid namn Habari Maalum (goda nyheter på kiswahili). Där umgicks vi med familjen Wiberg som bor där i uppdrag av PMU. Det var en trevlig dag med god mat, fin gemenskap och samtal som ledde till bättre insikter i hur det kan vara att arbeta inom svenskt bistånd i Tanzania.

För att fira nyår satte vi oss alla på en buss som tog 10 timmar för att resa från Arusha och tillbaka till vårt område, Tazengwa närmare bestämt. Det blev en annorlunda nyårsafton som vi firade hemma hos en Tanzaniansk vän som bor en bit därifrån. Väl där fick vi prova på deras liv för en dag. Det var roligt och intressant. Vi fick göra mat från scratch genom att hämta vatten i ett vattenhål och bära hem det på huvudet. Vi fick döda en höna och allt som kommer därtill med skållning, fjäderplockning och grillning. Vi fick rensa ris, jordnötter, skära grönsaker och bereda allt detta över öppen eld. I väntan på maten plockade vi mango som vi snaskade på, vi dansade och sjöng och fixade lite i kassavalandet. Efter flera timmars arbete var maten äntligen färdig och vi satte oss ner och åt tillsammans. Utifrån denna upplevelse kan vi säga att vi fått en nyvunnen r e s p e k t för människorna (speciellt kvinnorna) i detta land som gör allt detta VARJE dag!

Väl tillbaka på Tazengwa igen var vi alla helt slut. Vi käkade massa godis och somnade vid 23 hela bunten rätt illamående. Dagen efter vaknade de flesta av oss med oroliga magar (förmodligen efter vattnet vi hämtade i vattenhålet). Trots det tror vi att vi talar för alla PMU- praktikanter när vi säger att; denna jul och nyårshelg blir något att minnas för resten av våra liv!

söndag 21 december 2014

Safari

I fredags satte vi oss i en beige safarijeep med justerbart tak för att se två av Tanzanias finaste nationalparker, Ngorgorokratern och Tarangire. Med olika förväntningar på vad vi hoppades få se och uppleva brummade vi iväg på en resa som tog ungefär tre timmar, i ösande regn.

Regnet fortsatte och vi åkte in i ett lerigt Tarangire. Taket behöll vi på för att slippa väta så vi fick titta ut genom immiga fönster. Rent djurmässigt började det bra. Vi såg bla. antiloper, vårtsvin, apor och giraffer nästan direkt. Efter ett tag började det sina. Vi åkte runt på småvägarna utan att se något speciellt i ungefär en timma. Till slut såg vi, i ett stort buskageområde, en stor flock elefanthannar som gick i ett fint långt led. Vi stannade bilen och studerade dem en lång stund. Det kändes faktiskt lite som att tiden stod still och det pirrade lite i magen. Runt omkring var det helt knäpptyst. Det enda vi hörde var ljudet av deras fötter i leran och när de stannade upp, drog av en gren med snabeln och det långsamma tuggandet. Ibland stannade de upp och tittade på oss och viftade på de stora öronen. Då blev vi lite fundersamma och frågade guiden om de kunde attackera oss. Han skrattade bara och sa "No, elephants know if you respect them". Då kändes det bättre igen, så vi fortsatte att umgås med elefanterna i tystnad och full respekt gentemot varandra en stund till.

Efter skön sömn på ett mysigt B&B i en bergsby mellan de två parkerna åkte vi vidare till nästa stopp, Ngorogorokratern.
Vädret var prima men det hela fick ändå en tråkig start då det var något fel på jeepens bensinpump. I backen upp till kanten på kratern stannade den bara. Det löste sig ändå genom att vi fick åka med en annan jeep med en man från USA. Så efter en seg morgon med en viss känsla av hopplöshet löste det sig ändå fint.

Väl uppe på kraterns kant fick vi se den vackraste utsikt man kan tänka sig. Svårt att beskriva men ja, det var fint helt enkelt! När vi åkt längs slingriga vägar i ungefär en halvtidjur var vi äntligen nere i kratern. Där såg vi massvis med djur babianer, zebror, vattenbuffalos, gnuer, lejon, en noshörning och många många fler. När det var dags för lunch satte vi oss vid en sjö precis i mitten av kratern och tuggade på våra mackor samtidigt som vi betraktade massor av flodhästar som badade tillsammans. Ngorogorokratern var helt klart en av livets hittills häftigaste upplevelser för oss båda.

Nu är vi tillbaka i Arusha igen för att stanna här några dagar till och fira jul. Så detta blir vår julhälsning till er. God jul och gott nytt år från oss! Kram

torsdag 18 december 2014

Arusha

Igår tog vi vårt pick och pack och begav oss till en av Tanzanias turiststäder, Arusha. Resan dit var en mycket speciell upplevelse. Vi orkar ej dra hela historien (pga inte så kul att läsa) men vi kan säga att den tog ca 9 timmar längre än planerat...! Trötta och hungriga anlände vi till Arushas busshållplats 23.30 igår natt. Väl framme på hotellet kändes all möda värt det för där fanns en skön säng, varmvatten i duschen och en god frukost som väntade efter en god natts sömn.

Efter den fina frukosten promenerade vi in till stadskärnan för att turista lite. "Fönster"- shopping (inga fönster mer galler), museum, och café, vad mer kan en människa som befunnit sig i buschen i tre månader önska sig?

När vi kände oss nöjda med det ringde vi en taxi för att få åka hem. Medan vi stod och väntade kom två personer vid två olika tillfällen fram och mumlade något om platsen vi väntade på. Vi förstod inte riktigt vad de menade så vi stod kvar. Till slut kom en tredje person fram och förklarade att vi nog borde vänta på ett annat ställe. Han sa att precis där vi stod är det vanligt att "street boys" (som han uttryckte det) rånar wuzungus (vitingar) med buschkniv... För några minuter sedan hade vi stått där och gladeligen fotograferat den fina utsikten och känt oss väldigt nöjda med livet. Helt plötsligt infann sig en känsla av otrygghet och en tråkig känsla i kroppen. Vi har varit så skyddade i Nkinga med människor som bara vill väl att vi utvecklat en idé om att det är så överallt i Tanzania. Såklart vill vi tro gott om folk men det kändes inte så härligt att stå kvar efter dessa tillsägelser så vi flyttade oss såklart.

Jaja, nu är vi tillbaka på hotellet i säkert förvar igen. Vi ligger i en varsin soffa på en balkong, dricks ananas- fanta och kollar ut över Mount Meru. Nöjdheten över livet har återigen letat sig tillbaka till våra uppskrämda själar.

fredag 5 december 2014

Lov, kiss och datorkurs


Hej bloggen!


Det var ett tag sen vi hörde av oss men nu är vi här igen!

Vi har sagt det några gången men NU har verkligen regnsäsongen börjat på allvar!
Enligt säkra källor och vilket vi även har märkt så har vi fått lära oss att regnet följer ett sorts mönster. En vecka regnar det bara på nätterna för att nästa vecka bara regna på förmiddagarna och så går det runt. I regnet ingår även rejäla åskväder vilket på nätterna bildar enorma konstverk på himlen.
Vi har också börjat frysa, vissa dagar är det bara 23 grader och nätterna kan vara några grader lägre. Detta innebär till och med att vi vissa nätter får ha tjocktäcke på oss (känns verkligen som jul)!

Skolan har nu slutat för året och barnen har åkt hem för att fira jul och nyår. Eftersom skolan är ett internat är skolåret uppdelat i tre delar med en månads lov mellan varje.
Innan skolan slutade hade eleverna den årliga examinationen i en vecka med prov i alla ämnen. Resultaten på dessa prov bestämmer sedan slutbetygen de får. Veckan efter provvecka rättade lärarna proven och eleverna lekte och umgicks i väntan på att få sina betyg och slutligen få åka hem. Då passade vi på att umgås med dem vilket vi aldrig hinner ordentligt annars eftersom det är massa med skolan. Så vi va helnöjda!

Eftersom det var så lång tid sen vi hörde av oss har såklart mycket saker hunnit hända så vi orkar inte rabbla upp allt. Vi ger er därför bara några glimtar av vad vi gjort sedan dess här nedan:


Amadeus tillsammans med några barn i väntan på resultaten



Jackie leker med några barn i väntan på provresultaten

Amadeus tillsammans med vår fina handledare Mr. Mayengo efter att ha predikat i en liten kyrka utanför Nkinga
Amadeus fick även be för ett nyfött barn som passade på att kissa lite i hans famn...

Lärare som sammansätter elevernas resultat och får hjälp av en elev.


Just det P.S.  just nu håller vi i en datorkurs för intresserade här i byn. Det är utmanande men väldigt roligt. Det känns betydelsefullt!

Det var allt för denna gången, tack för oss!

måndag 3 november 2014

Vardag, bröllop och flaggghissning


Jahapp, då var det återigen dags för ett blogginlägg.

Sen sist har det faktiskt inte hänt jättemycket spännande. Vi har mest haft ganska mycket tid över till våra nya vardagsrutiner.

I stort sett varje dag är vi ute och går i en timma vilket är underbart. Det är skönt att få röra på sig och samtidigt se naturen och möta människorna på vägarna. När vi kommer hem från promenaden kör vi ett hårt träningspass och sen avslutar vi kvällen med att se någon film eller ett avsnitt av någon serie innan vi går och lägger oss (22.00). Ja, vi har ställt om dygnet rejält. Kl 22 är vi dödströtta och somnar direkt. Sen vaknar vi runt 6-7 på morgonen. Precis lagom...

Såhär ser det ut när vi är ute och spatserar. Många glada miner...
På helgerna lyxar vi till det rejält. Eftersom godisutbudet här är riktigt dåligt så njuter vi av det goda som finns på plats. På fredagskvällarna kör vi guacamole och chips och på lördagarna friterad banan med vaniljglass. Vi äter även stooora mängder mango och ananas eftersom det säsong för det just nu. Det kan hända att vi kommer fortsätta denna tradition även hemma eftersom det rätt gott.
Såhär ser en vanlig frukost ut. Chapati med jordnötssmör, mango, te och mangojuice.
Förra veckan kände vi att vi behövde lite miljöombyte så vi tog vårt pick och pack och drog till ett ställe som heter Tasengwa. Det ligger utanför Nzega som är vår närmsta stad, ungefär 40 min bort. Där har de ett s.k. bible college och där fick Amadeus äran att undervisa i apologetik. Väl på plats tog vi tillfället i akt och stannade där en natt, de har nämligen ett guest house med pool (som ni sett bild på i tidigare inlägg)! Vi njöt för fullt av att få vila i solen och svalka oss i vattnet. Vi blev även bortskämda med god mat och trevligt sällskap av våra nyfunna vänner Anita och Kent. Mycket fint!
Amadeus som bibelskolelärare
Här ligger Jackie och njuter av en god bok i solen.
I torsdags kom våra PMU- vänner Sandra och Nellie hit för att sova här en natt. Vi visade dem runt i området och avslutade kvällen med att se The Matrix på projektor som vi fått låna av Maggan. 
Det kändes lyxigt, som att vara på bio! På fredagen visade vi dem skolan och spelade Rim- Bingo med klass 5. Jackie har lärt dem och spelat det på engelskan och de är helt galna i det!
Fr. v. Sandra, Amadeus och Nellie framför en affär som
använder sig av solceller för att kunnaspela hög musik.
Sandra, Nellie och några av bussarna som åker fram och tillbaka hela dagarna
på vägen som går genom Nkinga.
Något annat som hänt är att den svenska ambassadörens fru, Gunilla Hjelmåker, är på besök här i Nkinga. I lördags fick vi äran att hissa svenska flaggan och sjunga nationalsången utanför sjukhuset tillsammans med henne. Många barn från skolan var med och de fick sjunga sin nationalsång och en annan sång som handlar om kärleken till Tanzania. Det var en fin stund.
Gunilla blir välkomnad till ceremonin
Här hissas flaggan
Jo just det, vi har också varit på en vigsel. Det var såklart väldigt annorlunda från hemma. Mycket dans, musik, konfetti och färg.
Såhär såg vi ut på bröllopet. Jackie i sin nya söndags/finklänning
och Amadeus i nystruken vit skjorta.
Bruden och hennes entourage. Hon såg rätt ledsen ut...
men det ska vara så eftersom hon ska visa sig vara ledsen över att lämna sin familj
 Det var allt från oss för den här gången. Hoppas ni har det bra där hemma, vi saknar er!

söndag 19 oktober 2014

Pizza, regn och funderingar

Hej alla vänner! Nu har det gått två veckor sen vi hörde av oss sist, ledsna för det men det beror lite på att internetuppkopplingen är si och så.

Arbetet på skolan går framåt. Sen sist vi skrev här så har vi börjat ha egna lektioner. Amadeus har främst matematik i klass 3 och Jackie engelska i klass 5 men vi har även andra lektioner också. Jackie har organiserat upp i skolans materialrum och hittat massa bra undervisningsmaterial för alla olika ämnen. Med hjälp av detta material har vi försökt hitta lite andra metoder att undervisa i än vad som är vanligt på skolan. I trean har Amadeus spelat ett multiplikationsspel med barnen för att hjälpa dem att memorera multiplikationstabellen. I femman har Jackie börjat på en högläsningsbok och även använt sig av vissa engelskaspel som fanns i materialrummet. Vi märker att eleverna gillar att vi arbetar på ett annat sätt än vad de är vana vid. Även lärarna visar sig vara nyfikna och vill veta mer om hur vi jobbar. Den respons vi får av både lärare och elever gör att får känna att det vi gör känns meningsfullt.

Något annat som har hänt är att Amadeus har hållt sin första predikan på engelska på den internationella gudstjänsten som hålls på söndagar kl 8. Han talade om lärjungaskap och det var uppskattat, pastorn tyckte att han kan predika varje söndag framöver.

Maggan, vår granne och Tanzania- expert tar med oss på lite olika utflykter då och då vilket vi uppskattar väldigt mycket. Även om vi älskar att vara i Nkinga så är det alltid skönt med lite miljöombyte. Sen sist ni hörde från oss har vi gjort tre roliga utflykter.

Den första var att promenera 3 km. bort till det s.k. Apberget. Det kallas så för att förr så var det massa apor som höll till där. Tyvärr har de försvunnit nu p.g.a att det rör sig för mycket folk i trakterna däromkring. Där hade vi planerat att se solnedgången men tyvärr var det för disigt så bilder får ni en annan gång.


Den andra utflykten var att vi först åkte till Nzega och gick på marknad. Efter det åkte vi till Tanzengwa och badade i en pool där och åt pizza !!! Tyvärr ösregnade det hela förmiddagen så marknaden blev inte en så fin upplevelse som det kunde blivit med det blev en minnesvärd sådan. När vi kom fram till Tanzengwa för att bada sprack det faktiskt upp så vi fick oss ett dopp ändå.






Den tredje utflykten var att gå till en kvinna här i byn som gör jättefina krukor och vaser av lera. När vi kom dit började hon med att visa upp en lerklump som bestod av vatten och sand som hon blandat själv. Sen satte hon sig på marken framför oss och började forma en kruka. Det var häftigt att se. Hon använde sig av så enkla medel som en torkad majskolv och en bit av ett kokosnötskal för att forma den. Med hjälp av det fick hon till en fin och jämn kruka som hon sedan ska torka i solen och bränna på öppen eld.

Till vänster är en bild på mama Sofia som gör fina lerkrukor.





Till Höger ser ni Jackie som får smaka på en klubba (bränt socker) som mama Sofias dotter gjort.






Dessa barn har gjort egna små bilar av diverse skrot som de kan styra med pinnen som de håller i handen. Otroligt uppfinningsrikt måste jag säga.






Dessa kossor unnar sig lite majskolvar som blev över efter att majsen plockats bort.






Som vi redan nämnt så regnar det här nu. Varje dag regnar det åtminstone en timma. Regnperioden har alltså börjat på riktigt vilket vi faktiskt tycker är skönt! Det blir lite jobbigt att bara gå runt och svettas hela tiden så då är det ganska uppskattat när regnet kommer och vindarna blir lite kallare (25 grader).

En allmän tanke som vi går runt och tänker på ofta här är hur vi värderar det enkla i livet. Här ser vi varje dag människor som verkligen lever under enkla omständigheter. Detta gör någonting i oss och vi märker hur vi mer och mer dras till att enkelheten faktiskt inte behöver vara så hemskt som man ibland kan tycka hemma i Sverige. De flesta människor här är relativt självförsörjande och man byter grödor och annat med varandra vid behov. När vi promenerar runt här i byn går vi förbi hus efter hus utan el där vuxna och barn sitter tillsammans runt elden och väntar på att riset ska bli klart. Bredvid sitter en och diskar i vatten som den hämtat i ett vattenhål några km bort. På vägen framför ser vi en komma med sin boskap på betesvandring. Allt det känns ganska fridfullt utifrån sett och det slår oss att vi är lite ledsna över att det nästan är helt borta hemma. Samtidigt förstår vi att det är en skillnad på att välja enkelheten och att tvingas leva i den. Vi har full förståelse för de som vill lämna fattigdomen men är inte säkra på att det liv de strävar efter alltid är ett bättre liv att leva. Vad tänker ni?

Det var lite av vad som har hänt sen sist...Hoppas ni har det bra hemma, vi tänker på er! Kram, Jackie och Amadeus


P.S. Vi har börjat köpa lite tyger på marknaden och lämnar till en kvinna i byn som syr upp. Så nu har Amadeus ett par nya shorts och Jackie en ny söndagsklänning (mkt viktig sak att ha här!).

söndag 5 oktober 2014

Graduation, sjukhus och ormar!


Ännu en vecka här i Nkinga har passerat och vi bjussar på ett nytt inlägg på bloggen. 
Under den senaste veckan har det hänt lite allt möjligt. Regnperioden har börjat nu så vissa dagar är det regn, åska och ganska kallt, vilket kan vara skönt som omväxling.
I skolan har eleverna haft s.k. "montly tests" då de har prov i alla olika ämnen. Därför har vi passat på att göra lite annat den här veckan. 


Eftersom de flesta elever bor på skolan gick vi dit en eftermiddag för att umgås med dem på deras 
fritid. Vi märkte att det var en väldig skillnad att träffa barnen på fritiden än under skoltiden.
I skolmiljön är de väldigt artiga och mer restriktiva mot oss vuxna medan de på fritiden är mer avslappnade.





 I torsdags visade Maggan oss sjukhuset som området här är uppbyggt kring. Det var en väldigt intressant
upplevelse.






På sjukhuset har de avdelningar för alla psykiska och fysiska delar av kroppen man kan tänka sig.
Det verkade även vara en mycket bra standard både på utrustning och personal vilket var kul att se!






I fredags åkte vi till grannbyn Simbo och Omoja English Secondary School för att delta i en graduation. Det var en sju timmars lång tillställning på enbart Swahili. Vi och två till svenskar från PMU fick agera fingäster och sitta på hedersplatser vid rektorn och andra män från skolledningen. Lite speciell upplevelse.







Omoja English Secondary School är en skola som har lite inriktning på odling och djurskötsel så skolan har en del boskap som t.ex. Kor, höns och grisar. Dagen avslutades med en stor middagsbjudning med kött från skolans gårdar, egenodlade grönsaker, bönor, matbanan, ris, ris, ris och såklart Fanta.

I Nkinga finns ingen ATM så man behöver åka till närmaste stad (Nzega) för att få cash, vilket är det enda betalningsmedlet här. Därför tog vi oss dit igår med hjälp av buss på de skumpiga vägarna. Väl framme insåg vi att vi hade tagit med oss fel visa- kort så det blev tyvärr inga pengar för oss den här gången.Vår handledare mr. Paul Maengo var också i stan för att hälsa på släktingar så vi åkte med honom och hans fru ut på landet där de bodde. Det var en intressant och ny upplevelse. 


För att komma dit åkte vi på en del vägar man knappt kunde se p.g.a buskage och stenar. 
I någon timma guppade vi förbi apelsinträd, cashewträd och massvis av mangoträd. När vi väl kommit fram blev vi bjudna på mat som de tillagat bara till oss. Här verkar det vara vanligt att man lagar mat till gästerna men man äter inte med dem. Gästerna får istället ett eget rum där de äter medan värdarna väntar utanför.




Idag har vi varit på den engelska gudstjänsten 8- 9 och nu är vi bara hemma och njuter av en soft dag. Kanske tar en titt på marknaden efter jäst och kanel. Vi blev så sugna på kanelbullar efter att ha sett flödet på instagram och fb igår. Ha det bra! / Jackie och Amadeus

P.S 
Jackie har sett en orm och överlevt.