6 månader har gått - nu åker vi hem

Oj oj oj...det va längesen vi uppdaterade - men nu har våra sex månader i Nkinga och Tanzania tagit slut. Vi sitter nu på flygplatsen och anländer till svensk mark i morgon bitti.

Tack ni som följt med på vår resa! Det känns riktigt härligt att komma hem när vi vet att det finns så många fina vänner och familj att komma hem till. Tack ni som stöttat när det har varit tungt och glatt sig med oss under våra fina stunder här.

Här nedan kommer några bilder från vår semester som vi haft de senaste två veckorna på Zanzibar och i Dar es Salaam.

Dar es Salaam

För snart två veckor sen kom vi hem från en resa där vi fixat lite grejer till skolan. Här nedan kommer en liten resumé av det.

När vi steg av bussen möttes vi av en fuktig värme som letade sig in överallt.
De första dagarna försökte vi (kanske mest Jackie) med alla möjliga medel för att hålla uppe någon sorts "fräschhet" men sen släppte vi det och svettades på! Vi sprang mest ut och in i olika affärer för att uträtta olika ärenden, beställde böcker och var vi på lite möten och annat dylikt. Dessa aktiviteter tog mycket på krafterna i stadens speciella värme.

Vårt helhetsintryck av "Dar" var positivt. Om vi jämför med Arusha så gillar vi nog Dar bättre. Det kändes inte lika "äckligt" turistigt i Dar som i Arusha och vi upplevde den även mer blandad vad gäller bl.a. människor och arkitektur. Sen vinner Dar också mycket på att det ligger vid havet med tillgång till mycket fina stränder och god fisk att äta. När man går runt i stan får hjärnan en hel del att processa. Många nya intryck och mycket människor och trafik överallt. Det var också mycket olika lukter att ta in. Var hundrade  meter byttes de ut. Det kunde vara allt möjligt som; kardemumma, sopor, friterad bröd, urin och många andra lukter som var svårare att placera.

Förutom att "jobba" gjorde vi även några andra småutflykter som att besöka bl.a. FPCTs (Tanzanias pingstorganisation) huvudkvarter för att se lite av deras arbete. Vi var även vid havet en sväng och så besökte vi en familj som bodde i en jättemysig by utanför stan.

Många läskiga omkörningar, ångestfyllda böner och snabba kilometrar senare kom vi ÄNTLIGEN fram välbehållna till Nkinga igen. Vi känner oss ödmjuka och tacksamma inför livet och glada över att få fortsätta vårt arbete.

Jul och nyår

Jul och nyårsdagarna har vi firat tillsammans med de "Afrikanska" PMU- praktikanterna.

Under juldagarna var vi i Arusha som är en av de större städerna i Tanzania. Där bodde vi allihop på samma hotell och njöt av vad staden hade att erbjuda. Upplevelserna av det hela var väldigt blandade eftersom vi på våra praktikplatser befinner oss på väldigt olika platser och situationer. Vi från "buschen" var helt fascinerade av mataffärerna med sitt stora utbud och att man kunde välja mellan massa olika maträtter. De från storstäderna var mindre impade men hade nog trevligt ändå. På juldagen deltog vi i en amerikansk - luthersk gudstjänst. Där samlades människor från hela världen för att tillsammans få fira julens budskap vilket kändes fint.

I mellandagarna besökte vi en "missionsstation" utanför Arusha vid namn Habari Maalum (goda nyheter på kiswahili). Där umgicks vi med familjen Wiberg som bor där i uppdrag av PMU. Det var en trevlig dag med god mat, fin gemenskap och samtal som ledde till bättre insikter i hur det kan vara att arbeta inom svenskt bistånd i Tanzania.

För att fira nyår satte vi oss alla på en buss som tog 10 timmar för att resa från Arusha och tillbaka till vårt område, Tazengwa närmare bestämt. Det blev en annorlunda nyårsafton som vi firade hemma hos en Tanzaniansk vän som bor en bit därifrån. Väl där fick vi prova på deras liv för en dag. Det var roligt och intressant. Vi fick göra mat från scratch genom att hämta vatten i ett vattenhål och bära hem det på huvudet. Vi fick döda en höna och allt som kommer därtill med skållning, fjäderplockning och grillning. Vi fick rensa ris, jordnötter, skära grönsaker och bereda allt detta över öppen eld. I väntan på maten plockade vi mango som vi snaskade på, vi dansade och sjöng och fixade lite i kassavalandet. Efter flera timmars arbete var maten äntligen färdig och vi satte oss ner och åt tillsammans. Utifrån denna upplevelse kan vi säga att vi fått en nyvunnen r e s p e k t för människorna (speciellt kvinnorna) i detta land som gör allt detta VARJE dag!

Väl tillbaka på Tazengwa igen var vi alla helt slut. Vi käkade massa godis och somnade vid 23 hela bunten rätt illamående. Dagen efter vaknade de flesta av oss med oroliga magar (förmodligen efter vattnet vi hämtade i vattenhålet). Trots det tror vi att vi talar för alla PMU- praktikanter när vi säger att; denna jul och nyårshelg blir något att minnas för resten av våra liv!

Safari

I fredags satte vi oss i en beige safarijeep med justerbart tak för att se två av Tanzanias finaste nationalparker, Ngorgorokratern och Tarangire. Med olika förväntningar på vad vi hoppades få se och uppleva brummade vi iväg på en resa som tog ungefär tre timmar, i ösande regn.

Regnet fortsatte och vi åkte in i ett lerigt Tarangire. Taket behöll vi på för att slippa väta så vi fick titta ut genom immiga fönster. Rent djurmässigt började det bra. Vi såg bla. antiloper, vårtsvin, apor och giraffer nästan direkt. Efter ett tag började det sina. Vi åkte runt på småvägarna utan att se något speciellt i ungefär en timma. Till slut såg vi, i ett stort buskageområde, en stor flock elefanthannar som gick i ett fint långt led. Vi stannade bilen och studerade dem en lång stund. Det kändes faktiskt lite som att tiden stod still och det pirrade lite i magen. Runt omkring var det helt knäpptyst. Det enda vi hörde var ljudet av deras fötter i leran och när de stannade upp, drog av en gren med snabeln och det långsamma tuggandet. Ibland stannade de upp och tittade på oss och viftade på de stora öronen. Då blev vi lite fundersamma och frågade guiden om de kunde attackera oss. Han skrattade bara och sa "No, elephants know if you respect them". Då kändes det bättre igen, så vi fortsatte att umgås med elefanterna i tystnad och full respekt gentemot varandra en stund till.

Efter skön sömn på ett mysigt B&B i en bergsby mellan de två parkerna åkte vi vidare till nästa stopp, Ngorogorokratern.
Vädret var prima men det hela fick ändå en tråkig start då det var något fel på jeepens bensinpump. I backen upp till kanten på kratern stannade den bara. Det löste sig ändå genom att vi fick åka med en annan jeep med en man från USA. Så efter en seg morgon med en viss känsla av hopplöshet löste det sig ändå fint.

Väl uppe på kraterns kant fick vi se den vackraste utsikt man kan tänka sig. Svårt att beskriva men ja, det var fint helt enkelt! När vi åkt längs slingriga vägar i ungefär en halvtidjur var vi äntligen nere i kratern. Där såg vi massvis med djur babianer, zebror, vattenbuffalos, gnuer, lejon, en noshörning och många många fler. När det var dags för lunch satte vi oss vid en sjö precis i mitten av kratern och tuggade på våra mackor samtidigt som vi betraktade massor av flodhästar som badade tillsammans. Ngorogorokratern var helt klart en av livets hittills häftigaste upplevelser för oss båda.

Nu är vi tillbaka i Arusha igen för att stanna här några dagar till och fira jul. Så detta blir vår julhälsning till er. God jul och gott nytt år från oss! Kram

Arusha

Igår tog vi vårt pick och pack och begav oss till en av Tanzanias turiststäder, Arusha. Resan dit var en mycket speciell upplevelse. Vi orkar ej dra hela historien (pga inte så kul att läsa) men vi kan säga att den tog ca 9 timmar längre än planerat...! Trötta och hungriga anlände vi till Arushas busshållplats 23.30 igår natt. Väl framme på hotellet kändes all möda värt det för där fanns en skön säng, varmvatten i duschen och en god frukost som väntade efter en god natts sömn.

Efter den fina frukosten promenerade vi in till stadskärnan för att turista lite. "Fönster"- shopping (inga fönster mer galler), museum, och café, vad mer kan en människa som befunnit sig i buschen i tre månader önska sig?

När vi kände oss nöjda med det ringde vi en taxi för att få åka hem. Medan vi stod och väntade kom två personer vid två olika tillfällen fram och mumlade något om platsen vi väntade på. Vi förstod inte riktigt vad de menade så vi stod kvar. Till slut kom en tredje person fram och förklarade att vi nog borde vänta på ett annat ställe. Han sa att precis där vi stod är det vanligt att "street boys" (som han uttryckte det) rånar wuzungus (vitingar) med buschkniv... För några minuter sedan hade vi stått där och gladeligen fotograferat den fina utsikten och känt oss väldigt nöjda med livet. Helt plötsligt infann sig en känsla av otrygghet och en tråkig känsla i kroppen. Vi har varit så skyddade i Nkinga med människor som bara vill väl att vi utvecklat en idé om att det är så överallt i Tanzania. Såklart vill vi tro gott om folk men det kändes inte så härligt att stå kvar efter dessa tillsägelser så vi flyttade oss såklart.

Jaja, nu är vi tillbaka på hotellet i säkert förvar igen. Vi ligger i en varsin soffa på en balkong, dricks ananas- fanta och kollar ut över Mount Meru. Nöjdheten över livet har återigen letat sig tillbaka till våra uppskrämda själar.

Lov, kiss och datorkurs

Hej bloggen!


Det var ett tag sen vi hörde av oss men nu är vi här igen!

Vi har sagt det några gången men NU har verkligen regnsäsongen börjat på allvar!
Enligt säkra källor och vilket vi även har märkt så har vi fått lära oss att regnet följer ett sorts mönster. En vecka regnar det bara på nätterna för att nästa vecka bara regna på förmiddagarna och så går det runt. I regnet ingår även rejäla åskväder vilket på nätterna bildar enorma konstverk på himlen.
Vi har också börjat frysa, vissa dagar är det bara 23 grader och nätterna kan vara några grader lägre. Detta innebär till och med att vi vissa nätter får ha tjocktäcke på oss (känns verkligen som jul)!

Skolan har nu slutat för året och barnen har åkt hem för att fira jul och nyår. Eftersom skolan är ett internat är skolåret uppdelat i tre delar med en månads lov mellan varje.
Innan skolan slutade hade eleverna den årliga examinationen i en vecka med prov i alla ämnen. Resultaten på dessa prov bestämmer sedan slutbetygen de får. Veckan efter provvecka rättade lärarna proven och eleverna lekte och umgicks i väntan på att få sina betyg och slutligen få åka hem. Då passade vi på att umgås med dem vilket vi aldrig hinner ordentligt annars eftersom det är massa med skolan. Så vi va helnöjda!

Eftersom det var så lång tid sen vi hörde av oss har såklart mycket saker hunnit hända så vi orkar inte rabbla upp allt. Vi ger er därför bara några glimtar av vad vi gjort sedan dess här nedan:

Amadeus tillsammans med några barn i väntan på resultaten

Jackie leker med några barn i väntan på provresultaten

Amadeus tillsammans med vår fina handledare Mr. Mayengo efter att ha predikat i en liten kyrka utanför Nkinga
Amadeus fick även be för ett nyfött barn som passade på att kissa lite i hans famn...

Lärare som sammansätter elevernas resultat och får hjälp av en elev.

Just det P.S.  just nu håller vi i en datorkurs för intresserade här i byn. Det är utmanande men väldigt roligt. Det känns betydelsefullt!

Det var allt för denna gången, tack för oss!

Vardag, bröllop och flaggghissning

Jahapp, då var det återigen dags för ett blogginlägg.

Sen sist har det faktiskt inte hänt jättemycket spännande. Vi har mest haft ganska mycket tid över till våra nya vardagsrutiner.

I stort sett varje dag är vi ute och går i en timma vilket är underbart. Det är skönt att få röra på sig och samtidigt se naturen och möta människorna på vägarna. När vi kommer hem från promenaden kör vi ett hårt träningspass och sen avslutar vi kvällen med att se någon film eller ett avsnitt av någon serie innan vi går och lägger oss (22.00). Ja, vi har ställt om dygnet rejält. Kl 22 är vi dödströtta och somnar direkt. Sen vaknar vi runt 6-7 på morgonen. Precis lagom...

Såhär ser det ut när vi är ute och spatserar. Många glada miner...

På helgerna lyxar vi till det rejält. Eftersom godisutbudet här är riktigt dåligt så njuter vi av det goda som finns på plats. På fredagskvällarna kör vi guacamole och chips och på lördagarna friterad banan med vaniljglass. Vi äter även stooora mängder mango och ananas eftersom det säsong för det just nu. Det kan hända att vi kommer fortsätta denna tradition även hemma eftersom det rätt gott.

Såhär ser en vanlig frukost ut. Chapati med jordnötssmör, mango, te och mangojuice.

Förra veckan kände vi att vi behövde lite miljöombyte så vi tog vårt pick och pack och drog till ett ställe som heter Tasengwa. Det ligger utanför Nzega som är vår närmsta stad, ungefär 40 min bort. Där har de ett s.k. bible college och där fick Amadeus äran att undervisa i apologetik. Väl på plats tog vi tillfället i akt och stannade där en natt, de har nämligen ett guest house med pool (som ni sett bild på i tidigare inlägg)! Vi njöt för fullt av att få vila i solen och svalka oss i vattnet. Vi blev även bortskämda med god mat och trevligt sällskap av våra nyfunna vänner Anita och Kent. Mycket fint!

Amadeus som bibelskolelärare

Här ligger Jackie och njuter av en god bok i solen.

I torsdags kom våra PMU- vänner Sandra och Nellie hit för att sova här en natt. Vi visade dem runt i området och avslutade kvällen med att se The Matrix på projektor som vi fått låna av Maggan. 

Det kändes lyxigt, som att vara på bio! På fredagen visade vi dem skolan och spelade Rim- Bingo med klass 5. Jackie har lärt dem och spelat det på engelskan och de är helt galna i det!

Fr. v. Sandra, Amadeus och Nellie framför en affär som
använder sig av solceller för att kunnaspela hög musik.

Sandra, Nellie och några av bussarna som åker fram och tillbaka hela dagarna
på vägen som går genom Nkinga.

Något annat som hänt är att den svenska ambassadörens fru, Gunilla Hjelmåker, är på besök här i Nkinga. I lördags fick vi äran att hissa svenska flaggan och sjunga nationalsången utanför sjukhuset tillsammans med henne. Många barn från skolan var med och de fick sjunga sin nationalsång och en annan sång som handlar om kärleken till Tanzania. Det var en fin stund.

Gunilla blir välkomnad till ceremonin

Här hissas flaggan

Jo just det, vi har också varit på en vigsel. Det var såklart väldigt annorlunda från hemma. Mycket dans, musik, konfetti och färg.

Såhär såg vi ut på bröllopet. Jackie i sin nya söndags/finklänning
och Amadeus i nystruken vit skjorta.

Bruden och hennes entourage. Hon såg rätt ledsen ut...
men det ska vara så eftersom hon ska visa sig vara ledsen över att lämna sin familj

 Det var allt från oss för den här gången. Hoppas ni har det bra där hemma, vi saknar er!